Jessica Jejdling Persson

Det rycker i tävlings nerverna, jag är så grymt tävlings sugen! Ska försöka ta mig hem till Långemåla lite oftare nu och börja träna lite med Citron så jag får ta mig ut på banan igen och känna den där sköna känslan när man kollar på banan med inställningen att jag och hästen ska vara dom som är bäst och snabbast, för att få ta emot ett första pris. Det är dags.

Helst skulle jag nog vilja flytta tillbaka mig lite i tiden för en stund, när jag och geni var ett, min pärla. Perfekta teamet. Känslan när man nollat grundomgången och man känner hur Geni laddar upp ännu mer för omhoppningen, för jag tror eller vet hur mycket den hästen gillar att vinna och visa upp sig, få en rosett på tränset, se alla som tar kort på henne för att sedan få visa upp sig lite till i ärevarvet.

Visst hade jag samma känsla med Prins många gånger, men första ponnyn är alltid speciell sen råkar det även vara en häst som har fångat många människors hjärtan med storm.